I början av veckan var jag i Barcelona och jobbade. På vägen hem hade jag gott om tid på flygplatsen och hann shoppa både det ena och det andra – nackdelen med att resa ensam för min del är att jag kompenserar snack med kollegor med shopping. Det kan bli dyrt (det blev det också). Med mig på flyget hade jag bland annat senaste numret av franska Femme Actuelle. I den fanns en annons som fick mig att fundera:

Var läser du tidningar när plattorna har försvunnit?

Kvinnan på bilden läser på vattenytan i en pool. Under bilden påstår man att: Säkert på papper, men också på sätt som vi inte känner till idag. Annonsen står tidningen själv och en organisation som består av olika, främst tryckta, media för.

Det där med papper är jag inte alls säker på. Kommer det att finnas papperstidningar  i framtiden? Kommer böcker fortfarande att tryckas på papper? När det gäller dagstidningar har det gått snabbt och redan idag är det många som inte längre läser nyheter på papper – någonsin.

Jag tänker på när jag var liten. Jag satt ofta med min mormor och morfar när de läste tidningen. Skånska Dagbladet. Två delar – en till dem var. Och under tiden delade de nyheterna de läste med varandra, tidningsläsandet var en diskussion dem emellan. Och jag lyssnade med stora öron. Självklart ville jag så snart jag bara kunde läsa tidningen själv, där stod ju så mycket intressant.

Hur många missar den här ingången till nyheter och kunskap när nyheter är sådant som kanske främst syns i snuttifierad form på sociala media? Och artiklarna – ja, de försvinner direkt, borta i cyberrymden på ingen tid alls.

Till skillnad från den här gamla pärlan från 1876, som jag har i min bokhylla:

Förr och nu – en samlingsvolym med ”brev” (inte nummer) med artiklar av skilda slag, dikter, berättelser etc. Ironiskt nog finns det på Internet ingen information om den här tidskriften (inte som jag har kunnat hitta i alla fall).

Boken är tung, har en pärm i läderimitation och luktar riktigt gammalt. Sidorna är gulnade och fläckiga. Jag läser sällan i den. Men jag älskar den. Och jag bevarar det tryckta ordet i den. I alla fall så länge jag lever.

Men var läser vi sen, i framtiden? När tidningar, böcker och plattor inte finns? Och hur bevarar vi det skrivna ordet?